Dricksvatten

Aktuell status

2017-03-12

I början av december togs en av de två hydroforerna bort och på dess plats installerades en tank för avluftning av berggas för en bättre rening i sandfiltren.

Inblandning av luft i vattnet för utfällning av järn sker nu när brunnspumparna pumpar in vattnet i luftningstanken. Före ombyggnaden blandades luft in i vattnet när det pumpades in i hydroforen. Överskottsluft som inte bands till järnet fortsatte ut i ledningsnätet och man kunde se den t.ex. när man kranade upp ett glas vatten och det blev ”mjölkigt” under en liten stund. Luften i vattnet gjorde också att det kunde bli stötar/slag i varmvattenledningarna.

Efter ombyggnaden skulle nästan ingen luft finnas kvar i ledningsnätet eftersom luftningskärlet skulle släppa ut överskottet av luft men ganska snart konstaterade vi att vi hade mer luftbubblor i ledningarna än före ombyggnaden. Orsaken till det var att vattnet från luftningstanken pumpades in genom en anslutning i toppen av hydroforen och när vattnet träffade vattenytan blev det kraftiga virvlar som blandade in luft från luftkudden i hydroforen.

Därför svetsades det på en ny anslutning på sidan av hydroforen så att vattnet nu pumpas in under vattenytan för att inte få någon luftinblandning. Effekten av ändringen kan ni själva se, det finns inte längre några bubblor i vattnet.

Läs mer i avsnittet teknisk beskrivning längre ner på sidan.

Renoveringen av pumphusets utsida blev klar i november och byggnaden klarar sig nu i 30-40 år till innan någon större renovering behövs. Lite lagning av puts och målning av fasad vart 10:e år ska räcka.

Historik för statusen i vattenverket.

Vattnets egenskaper

Dricksvattnet ute i vårt ledningsnät har en järnhalt som varierar mellan 0,6 och 1,0 mg/l. Livsmedelsverkets krav (SLVFS 2001:30) är en järnhalt på mindre än 0,2 mg/l hos användare. Kraven som Livsmedelsverket har satt på dricksvatten utgår från hälsomässiga, estetiska och tekniskt grundade kriterier. Kravet på järnhalten är satt utifrån de estetiska kraven på lukt och färg. Hög järnhalt innebär inga hälsomässiga problem men kan göra att vittvätt blir missfärgad.

Kravet på max 0,2 mg/l hos användare gäller för gemensamma anläggningar och kan jämföras med kravet på enskilda anläggningar som är 0,5 mg/l.

Vattnets hårdhet är 8 °dH (medelhårt) och pH-värdet är 7,8 (neutralt).

Laboratoriets rapporter – kemisk analys, mikrobiologisk analys.

Mer om tolkning av mätvärdena finns här.

Vad innebär detta för oss som använder vattnet?

Tvätt

Du väljer mängd tvättmedel beroende på hårdhetsgrad på vattnet. För mycket tvättmedel gör både inverkan på miljön och ger stor mängd lödder, vilket försämrar bearbetningen av tvätten. Tänk på att tvätten inte blir renare vid överdosering. Däremot kan tvättmedel sitta kvar i tyget och kan ge både hudirritationer och allergier.

Blekmedel belastar miljön och bör inte användas. Det räcker att du använder vittvättmedel högst var tionde tvätt och däremellan kulörtvättmedel märkt med Svanen eller Bra Miljöval. Då håller sig dina textilier ljusa och fina utan att belasta miljön i onödan.

En illaluktande tvättmaskin kan bero på att smuts från kläder och tvättmedel ansamlats. En illaluktande tvättmaskin kan få dina kläder att också börja lukta.

Rengöring: Häll ca två deciliter ättika i doseringsfacket och kör maskinen utan tvätt på det varmaste programmet.

Läs mer här.

Disk

Om du har problem med kalkutfällningar i diskmaskinen kan du prova något av följande:

• Börja använda avhärdningsfunktionen om diskmaskinen har en sådan. Det är viktigt att ställa in maskinen för rätt hårdhet.
• Prova ett annat diskmedel. (Om du inte har avhärdare kan du med fördel prova ett diskmedel som har den funktionen – ett kombidiskmedel.)
• Öka doseringen av spolglans.
• Byt till sur spolglans (innehåller citronsyra).
• Kalkfläckar som bildats på porslin och dylikt försvinner med citronsyra eller utspädd ättika – men då gäller handdisk.

Läs mer här.

Fastighetsägarens ansvar

Det åligger varje fastighetsägare att ha en väl fungerande servisventil (avstängningsventil) vid tomtgränsen. Den ska vara utmärkt så att man kan hitta den i såväl grönskan som i snön.

Vid läckage på grund av brister i fastigheternas utrustning kan föreningen kräva ersättning från fastighetsägaren.

Kommunalt vatten och avlopp

Det finns en kommunal utvecklingsplan för att ansluta Ljungabolet till kommunens vatten och avlopp. Senaste informationen är att anslutningen ska vara klar 2019 och mer information om detta finns på kommunens hemsida och här.

Även om kommunen väljer att dra fram kommunalt vatten till Ljungabolet så är det frivilligt för var och en att ansluta. De som vill kan behålla vattnet från vårt eget vattenverk. Styrelsen fortsätter därför underhålla och serva vattenverket med målsättningen att det ska fungera i 20-30 år innan någon mer omfattande renovering behövs

Vattenverket

Vattenverket ligger vid Herrgårdsvägen 6 och dricksvattnet kommer från 2 borrade brunnar intill vattenverket. Innan vattnet pumpas ut på ledningsnätet renas det från järn och mangan med sandfilter.

Kapacitet

Ljungabolets vattensystem är dimensionerat för 300 liter per fastighet och dygn, d.v.s. en total dygnsförbrukning om ca 25 m3. Systemet klarar kortvarigt ca 300 liter/min (18 m3/h). Kapaciteten räcker till all normal förbrukning men bör inte användas för bevattning av gräsmattor.

Trycket i ledningsnätet pendlar mellan 3 och 4 bar närmast vattenverket och längst ut i nätet kan det gå ner till 1 bar vid högt uttag.

Skötsel och tillsyn

Vattenprover tas 4 gånger per år för att kontrollera vattnets kemiska sammansättning och att inga bakterier förekommer i vattnet. Proverna tas både på råvattnet, i vattenverket och ute på nätet.

Vi gör provtagningen själva och lämnar proverna på Ängelholms kommunhus där Alcontrol hämtar dem för analys. Provresultatet skickas både till föreningen och till kommunens tillsynsenhet.

Regelbunden spolning av ledningsnätet sker två gånger per år via spolningspunkterna.

Vårt vattensystem sköter vi själva efter ett egenkontrollprogram som har godkänts av kommunen. Tillsyn sker varje vecka och 1-2 ggr/år rengörs och testas kritiska komponenter. Pumparna tas upp vart femte år för översyn. Reparationer och avvikelser, med vidtagna åtgärder dokumenteras i vattenverkets dagbok i vattenverket och på dator.

Teknisk beskrivning

Brunnspump

Vattnet pumpas upp med en Grundfos pump SP-8A-15 från borra 1 som är 88 m djup och av en likadan pump från borra 2 som är 67 meter djup.

Luftningstank

Luftningstanken är en trycklös tank där berggas ventileras ut för att sandfiltrens funktion inte ska påverkas. När vattnet pumpas in i tanken genom luftinjektorn syresätts det för att det fria järnet ska ombildas till järnoxid som sedan fastnar i sandfiltren.

Tanken har två nivåvippor som ser till att vattennivån befinner sig mellan två nivåer mellan tömning respektive påfyllning. När den nedre nivåvippan aktiveras startar brunnspumpen och fyller på tanken tills den övre nivåvippan aktiveras. Då har det fyllts på ca 180 liter.

Hydrofor

Hydroforen utgör en buffert som håller trycket på det utgående vattnet i intervallet 3-4 bar. Pumpen ovanpå luftningstanken fyller på hydroforen tills trycket har uppnått 4 bar och startar sedan igen när trycket har fallit till 3 bar. Vid varje pumpstart fylls det på ca 50 liter vatten i hydroforen.

Vattnet pumpas in på sidan av hydroforen ca 50 cm under vattenytan så att inte luften i hydroforen blandas in i vattnet.

Magnetventilen i hydrofortankens botten öppnas för att tömma ut slam 2 ggr/dygn.

Sandfilter

Filtertankarna består av 6 lager sand i olika grovlekar. Näst översta lagret är manganoxid och de närmast omgivande lagren består av sand med grovlek 0,4 – 0,8 mm. Med syret i vattnet går manganoxiden över till mangandioxid som fäller ut järnoxiden. Underst i tanken är sandkornen 3-5 mm.

Sanden i filtertankarna rengörs genom backspolning varje dygn under perioden april-aug samt vartannat dygn under perioden september-mars.

Backspolningsventil

Ventilen har två lägen och består egentligen av flera ventiler som styr vattnet genom anslutningarna. Vid normal drift styr ventilen vattnet genom sandfiltret uppifrån och ner och sedan ut på ledningsnätet (gröna pilar i förenklade schemat). Vid backspolning vänder ventilen riktningen på vattnet så att det går nerifrån och upp och sedan ut i avloppet (röda pilar i förenklade schemat).

Ledningsnät

Till ledningsnätet är 84 fastigheter anslutna. Ledningarna består av armerade plaströr nedgrävda till frostsäkert djup, ca 1 m. Ledningarna är uppdelade på tre slingor inom området med spolpunkter i slutet av varje slinga och förgrening.

Utfört underhåll

År	Åtgärd
2022	Monterat ny infodring till den gamla borran (ner till 13,5 meters djup) för att minska risk för att ytvatten med bakterier kommer in i borran. Kopplat in Henninggården på ledningsnätet. Byte av motorn till brunnspumpen i den äldre borran.
2018	Byte av filtermassor i ett av de två sandfiltren.
2017	Åtgärdat problem med luft i vattnet.
2016	Installerat luftningskärl för avluftning av berggas. Renoverat byggnaden – Ny takplåt och takavvattning, nytt fönster, målat fasad och dörr, dränerat grunden.
2015	Renspolat och desinficerat gamla borran norr om pumphuset och tagit den i drift med pumpen från borran söder om pumphuset. (den gamla gick sönder när den skulle renoveras). Renspolat borran söder om vattenverket och installerat en ny pump. Bytt spolventil på Harstigen.
2011	Nya filtermassor som ej behöver tillsats av kaliumpermanganat. (de gamla var igensatta p.g.a. för klen pump) Bytt alla ingående rör och ledningar (de gamla var igensatta). Nya hydroforer (de gamla var upprostade). Ny backspolning. Byte av spolventiler på Blåbärsstigen och Rosas stig. Nya spolpunkter på Tuvstigen, Björnbärsstigen och Tjäderstigen.  Utredning Dricksvattenanläggningen v1.0
2006	Borrat nytt borrhål (p.g.a. haveri) och installerat ny pump.
2005	Vattenanläggningen renoverades (ny doserare för kaliumpermanganat). Pumphuset målades om.
2004	Vattenanläggningen renoverades. (vad?)
2003	Vattenpumpen renoverades.
2001	Större renovering. (vad?)
1996	Stor justering av anläggningen. (vad? kaliumpermanganat?)
1995	Byte av läckande ventil Hjortstigen/Ljungabolsvägen.
1992	Inkoppling av automatik för tillsats av kaliumpermanganat.
1991	Renspolning av borran och alla ingående rör och ledningar. Renspolning av alla huvudledningar.
1988	Installation av filteranläggning. Inköp av ny brunnspump (den gamla reparerades och sparades som reserv). Spolkranar har inmonterats på samtliga huvudledningar.
1987	Installation av spolventiler på Rosas stig, Vallmostigen och Smultronstigen.
1984	Rengöring och service på pumpen.
1980	Installation av brunnspump.